Första kalven...

Och sedan som avslutning på det gamla året så har vi fått tillökning i lagårn. Första kalven för säsongen var född när Hasse kom ut och skulle utfodra på morgonen.

Så det blev till att plocka in mor och dotter, för det blev en kvigkalv denna gång, i en box och se till så att de fick lugn och ro.

Visst e de allt bra konstigt... I vår lagård är det så mycket öppet upptill, runt och under taket,så att det är i stort sett samma temperatur därinne som det är utanför. Och en kalv som föds till runt -15 grader, den skakar/fryser inte mer än den som är född i plussgrader. Om bara kalven är frisk och kon tar hand om den så att den får dia strax efter födseln så klarar den sig aldeles galant... Visst är det fantastiskt...

Lilla Sylvia, som hon får heta eftersom hon är född på Sylvester-dagen, hon är pigg som en liten trollunge... Idag när vi släppte ut henne och mamman till de andra korna så sprang hon iväg och busade runt ordentligt. Det är för häftigt att se...

Men som alla småbarn så sover dom väldigt mycket. Fick ett par söta bilder på henne ikväll när korna åt kvällsmat...

Nu är hon alltså ett och ett halvt dygn gammal.

Tja, så var då kalvningssäsongen i gång igen... Detta är en härlig tid, men också den jobbigaste. Det blir mycket passning, för när man har 40 kor då får man ju alltid räkna med att det kan bli några som man får hjälpa på olika sätt, och det kan vara allt ifrån problem vid själva kalvningen, till att man kanske får hjälpa och behandla svaga eller på annat sätt sjuka djur...
Men förvånansvärt ofta så sköter sig faktiskt naturen helt förunderligt bra...

Ibland är livet riktigt härligt... :-D