Och redan en liten tuffing...
Och inte är det lätt att ta kort på henne heller...
För det är inte många sekunder som hon är stilla...
Utan hon håller verkligen på att upptäcka världen...
4 dagar kan vara en lång tid ibland, om man är föl och nyss låg i mammas mage...
Själv så mår jag skit, min kropp värker så jag nästan blir tokig...
Men det har sina "rutiga och randiga" själ. Nummer ett är att jag förmodligen tog i och använde krafter som jag egentligen inte skulle ha när jag drog ut Slenda i onsdags. Hon satt ju väldigt hårt, och i det läget så tänker man inget annat än att "ungen ska minsjäl ut..." Och det gick ju bra, och den värken den går över av sig själv efter ett litet tag...
Däremot så lyckades jag ramla i torsdags kväll, och det var det som gjorde mig mer illa...
Det är ju så typiskt mig, duktig som jag är till att råka ut för det mesta... Snubblar, ramlar, halkar, trampar snett och är i vägen, det är jag det... Typiskt mig helt enkelt...
Så när vi för första gången skulle släppa in Stjerna och Slenda till de andra hästarna, som otåligt väntade på att äntligen få träffa den lilla nya familjemedlemen, och Stjerna vimsade och skulle både huta åt de andra två och samtidigt hålla koll på sin lilla Ögonsten, då lyckades hon trampa mig på min ena fot, samtidigt som hon puttade till mig med bogen. Och eftersom jag satt fast under Stjernas fot just då (fast inte så hårt egentligen) så tappade jag balansen ordentligt, ramlade på sidan och slog huvudet i vattenbaljan så den flyttade sig...
Och är man då som jag är i min "skruttiga lekamen" då blir man sne och vind som en stormpinad gammal fura, direkt... Då drar det också snett i musklerna i nästan hela kroppen och jag tackar Min Skapare att jag har en tid hos min muskelskrynklare Melker på tisdag. Han kommer att få en hel del att arbeta med...
Men men, det löser sig så småningom, är bara ordentligt trött, trög och "hjärndöd" nu ett tag av värken mm, och inte blir det nåt gjort heller...
Men det är klart, då kan man ju ta en spann, vända upp och ner på den och sitta och prata med Slenda en liten stund... Hon slickar på och undersöker allt nu, även min näsa och haka, och hon börjar förstå att kli är gott... Hon är bara för go, det lilla livet....
10 kommentarer:
Åh.... kärlek till henne (Slenda)och till dej!
Åh, TACK goa du... Dagens bästa värkmedicin... ;-)
Slenda tackar och dansar vidare... :-D
Och nu efter bara 4 dagar verkar det vara en fullkomlig omöjlighet att hon ska ha legat i mammans mage! Ta hand om dig. Har själv en väldigt skruttig kropp som är ganska irriterad på mig efter att ha skrapat ett brotak under helgen.
Åh vad jag skulle vilja sitta på den där hinken och snusa i pälsen och så skulle jag bjuda dig på choklad och whisky tills du inte hade ont längre
Grattis till ett sånt underbart stoföl. Sån duktig mamma:-)
tack för kommentaren och kul att hitta din blogg! Vilka fantastiska bilder och lite avundsjuk blir jag.... tänk att få ha ett så sött föl!
Så söt! Och din Gail blev fin, den passar väldigt bra i ljusgrönt! Ta hand om dig! /Heidi
Så fina de är! Tack så mycket för awarden, nu har jag bloggat om den.
Hej! Det ska bli kul att se dina muddar, volangsjalen finns hos 365 saker att sticka som finns upplagd som länk på min blogg. Den heter Halsduk med volang av Tove B om jag inte minns fel. Jag fick riva upp volangen på ena sidan, för jag råkade naturligtvis lägga upp mååånga fler maskor på den sidan så volangen blev "volangigare" där och det var retfullt.
Åh, vilka fina hästar. Jag måste visa mitt barnbarn din sida.
Tack för tipset om lingarnet och hoppas verkligen att din kropp slutar värka med det snaraste!
Skicka en kommentar