Djävra, missade att läsa mönstret ordentligt

Jag har ju länge gått och lurat på att sticka en mudd som finns beskriven i boken "Stickat från Norden".
"Spetsmudd från Island" eller nåt liknande kan den nog kallas (de är lite dåliga på att ge "grejerna" riktiga namn i boken, tycker jag).

Tänkte nästan dirrekt att denna mudd skulle nog bli helt underbar i det mjuka garnet BabyAlpaca från Indiecita.
Så för lite sen satte jag igång, glad i hågen, och det blev verkligen lika underbart som jag hade tänkt mig...

Stickade glatt på, och upptäckte att för att mudden skulle bli snyggast över handen så var det läge att göra den lite bredare just över handen, så jag ökade glatt lite försiktigt på jehör.
Inga problem, allt såg bra ut så långt, och så var det dags att maska av. Räknade kallt med att avmaskningen skulle hålla kvar den vackra zick-zack-mönstringen, men skit heller, det blev i det närmaste katastrof...
Och det borde jag ju ha räknat ut om jag hade tänkt mig för...

Ok, dags för begrundan... Vad i hela friden hade jag nu gjort för fel...

Då äntligen tar jag och läser igenom mönstret med lite mer eftertanke, och det visade ju sig att jag hade tänkt hur tokigt som helst. Jag hade ju stickat mudden upp-och-ner...! Zick-zack-kanten som man börjar med skulle ju vara uppe vid fingrarna, inte tvärt om som jag hade gjort. Och längst ner nedanför handleden skulle man avsluta med resår, såklart...

Vilken ärthjärna man är ibland, vilket Pucko, men men, bara att ta nya tag och göra nytt. För denna handledsvärmaren ska jag ha...!  Grrr...

Så nu till slut har jag lyckats med att få till en riktig mudd.

Denna mudd gjorde jag lite större i början än vad mönstret skrev, för att den inte skulle strama och sträcka när jag har den högt upp på handen. Sedan så minskade jag ner den lite mot handleden, och detta blev baske mig perfekt...

Nu ska jag bara sticka en make till den stackarn, så "han" inte känner sig ensam. Men ja tror att jag går emellan med nåt annat smått, för att vila hjärnan lite så den inte blir överhettad... ;-P 

Men jag måste säga, vilket fantastiskt garn... Det är så otroligt mjukt, varmt och gosigt, och man vill aldrig ta av sig mudden när man väl satt på sig den. Lite fånigt dock att gå omkring med bara en mudd, så det dröjer nog inte så länge förrän det blir en "make" gjord.

Min Daybreak börjar lida mot sitt slut också. Har slutat med ränderna och e på den nedersta delen, men varven är långa nu och jag tror att shalen blir ganska stor...