Slädparti

Snacka om att resa bakåt i tiden, igår var jag nere i Tingsryd och kört slädskjuts, eller slädparti som det också heter när man kör flera stycken.

För er som bor "en bit bort" så kan jag berätta att i lilla Tingsryd finns det bland annat ett gammaldags varuhus som man förmodligen förr skulle kalla för en Diversehandel, Börjes i Tingsryd. Detta varuhus grundades av en man, Börje så klart, en gube som var stöpt i ungefär samma form som Ingvar Kamprad på IKEA. På detta varuhus värnar de om att hålla god service och vettiga priser samt att de envist håller igång gamla traditioner och sånt som var mycket vanligt förr.
Bland annat så har de hästskjutsar på sommaren, både en "häst-buss-tur" mellan affären och campingen och  en eller flerdagarsturer med häst och "hus-vagn" för de som verkligen vill ta semester...

Nu på vintern gör de stora ardennerhästarna inte så mycket mer än äter och tar det lugnt, men under sportlovet brukar ägarna till Börjes bjuda in till slädfärd för de som vill uppleva lite äkta nostalgi.

En annons skickas ut, och varje dag denna veckan mellan 13 och 15 är folk välkomna upp till stallet för att följa med och åka en liten runda eller två.

Jag var tillfrågad om jag ville vara med och vara kusk, och detta kunde jag ju bara inte låta bli...

Så ordentligt påpälsade selade vi på fyra hästar, tre ardenrar (Hamina, Ulmina och Ralla) och en nordsvensk (Brunte)

Utanför stallet stod redan folk och väntade på att vi skulle komma iväg, så det var bara till att spänna före hästarna i de gamla slädarna och sen bar det iväg...

Vi körde en liten runda på 12-15 min som först gick ut mot hagarna och sen tillbaka utmed cykelvägen, sedan förbi villorna och tillbaka till stallet. Min häst Ulmina var pigg och tyckte det var jätteroligt så hon ville gärna sätta av i trav, och då var det så snön sprutade när vi körde där det inte var plogat de sista dagarna.

Alla stortrivdes och bjällrorna pinglade glatt så jag tror inte att nån kunde sova middag i husen som vi körde förbi.

Jag måste säga att detta var verkligen uppskattat av alla, både av de äldre som ville uppleva gamla minnen, och de yngre. Många barnfamiljer kom och åkte ibland mer än en runda...
Och kan ni tänka er, detta "Kostade Gratis"....  ;-)

Men trots allt, jag älskar verkligen att göra sånt här, fast jag efteråt är helt slut och lika sladdrig som en urvriden disketrasa, kroppen min den skriker och vrålar...

Och HerreJösses vad det var kallt att sitta två timmar på kuskbocken och hålla i tömmarna. Fötterna och händerna var väl det värsta, de var som isbitar trots termokänger, så idag ska jag skaffa små värmepåsar att stoppa ner till tårna.

Fast trots kyla och värk så blir jag så glad av att komma ut så här, prata med folk och köra häst, så ett par dagars hästkörning blir det nog för mig i alla fall. För på nåt sätt så tar jag värken med gott mod när den beror på att jag gjort nåt sånt här, bara det inte blir för många dagar i sträck. Men inte ett skit "tyar" jag här hemma just nu, bara lite sticke och det absolut absolut viktigaste...

Förbaskade isfläck...

Usch, har mått pyton i mer än en vecka nu... Förbaskade isfläck överst på yttertrappan, skit också varför kunde jag inte missat att trampa på den när jag skulle fylla på fågelmataren utanför köksfönstret... Grrr...

Resultat: Fötterna före, rumptackling nerför trappen och fågelfrön "över hela världen"... Och en mycket stark känsla av att detta blev definitivt inte bra i min stackars kropp, Käringen blev väl förmodligen ännu sneare i kroppen än hon va förut...

Och mycket riktigt, efter dagar med mer och mer värk överalt så var det igår äntligen dags igen för min vanliga varannan-veckas-tid hos min "Muskelskrynklare" Melker Muskeltören i Växjö.

-Jaha, vad har du gjort nu då...? är det första han säger när han får se mig. Den mannen har intuition ska jag säga... ;-)
Så efter en timmes plågsam "Upprätande-av-Käring" och "Upplåsning-av-jätteknutna-muskler"-behandling så va jag helt slut som människa, kunde fortsätta som disketrasa.

För att hämta andan efter detta och få lite psykisk smärtlindring så knatade jag sedan iväg till Kristina på Umbra Stickspår i Växjö.
Såå underbart att landa där en stund med lite prat och lite drömmar, och sedan när jag gick därifrån hade jag en kasse med det utgående Drops SilkeAlpaca med mig hem. Garnnystan som är vackra som juvelerna i ett smycke, och som Kristina och Linda varit snälla och lagt undan till mig.
Jag vet inte just nu vad jag ska sticka av dem, men garnet är så fantastiskt och underbart så jag kunde bara inte låta bli att köpa på mig lite till "Bra-att-ha-garn" till extrapris.
Och nåt stickkafe´ på Umbra blev det inte för mig denna kvällen heller tyvärr, inte en chans att jag orkade det, inte... Suck...

Men men, jag måste ju bara visa hur långt jag kommit på min Daybreak... Den har blivit ganska stor nu, så stor så att det ju är ganska många maskor på varje varv. Men jag älskar verkligen färgerna och kompositionen i mönstret, vackert och vilsamt att sticka men inte tråkigt. Inte så mycket kvar nu, men det tar ju lite tid när man börjar närma sig nedre kanten.

Tänkte försöka fota den, men det var svårt och bilden blev inte så bra, men ändå en liten "fingervisning" vartåt det lutar...

Sedan har jag som lite omväxling börjat på ett par muddar i Indiecitas fantastiskt tunna och mjuka BabyAlpaca. Ett mönster som jag länge har gått och sneglat på i boken "Stickat från Norden" och som jag nu gjorde slag i saken och satte stickorna i...

Stickor nr 2 och detta tunna garn, det tar lite tid men de blir nog inte så dumma... Och vilken mjukhet sen, detta garn är nog ett av det mjukaste som jag någonsin känt, och värmer såå gott, skönt för en skruttig värkkäring...

Detta behövs nu när kroppen skriker och bråkar ännu värre än förrut, eftersom leder och muskler nu ska försöka hitta en ny position - igen...
HerreJösses, jag e som om jag hade vandrat under 17 ångvältar idag. Men jag vet, det är bara till att vänta på bättre tider - och att envist salta på minsta isfläck...

Garn och Te 5

Och så har man gått med i ett av Sticka Mera's bytesprojekt också...

De ska verkligen bli spännande att se vad det kan bli av detta...

Och det verkar som att tjejen som jag ska skicka till i min tur har ungefär samma smak som jag, dvs varma färger och i framför allt rött och grönt och även petrol (fast den färgen har jag dock inte riktigt upptäckt innan) så jag ska nog bli ganska lätt kunna hitta något här hemma som kanske skulle kunna göra henne glad (hoppas jag i alla fall)...

Och så skickar jag ju förståss utav mitt absoluta favorit-te just nu, grönt Mate-te, som är ett milt, gott och nyttigt te (sägs det) som inte heller blir beskt så lätt...

Mmm, detta ska bli roligt...

Äntligen möjlighet att blocka

Yippie, nu har jag möjlighet att blocka shalar...

Tänk, här har jag shalar som ligger ihopknölat men annars färdigt bara för att jag inte lyckats hitta nån möjlighet att spänna ut de stackarna till tork och formgivning. Detta är sånt jag annars har fått göra på sommaren när jag har kunnat lägga handdukar på altanbordet och det inte har varit i vägen.

Jo, jag har också köpt pusselmatta för blockning, till och med två stycken, på Biltema i Kristianstad.

Äntligen fick jag tillfälle att gå in och handla detta därför att jag var ändå ute "på ett uppdrag"...

Jag skulle köra ner till Sjöbo för lite mer än två veckor sen och hämta en stor rulle grov värmekulvertrör som vi ska gräva ner när vi bygger vårt nya pannrum till fliseldningen.

Så när jag nu ändå var "på rymmen" med "Lilla Caddyn" och släp så passade jag på att stanna till på ett par mycket strategiska ställen utmed vägen, bla då Biltema. Tänk, man är så van i dag vid att det mesta går att beställa via internet, men icke när det gäller Biltema, där är det bara butiken som gäller.

Så för säkerhetsskull köpte jag två paketer med pusselmattor. Och tur var nog det, min ena katt, det otroligt busiga och påhittiga "lilla skrället" Sötnos, hon har verkligen upptäckt dessa mattor och hur underbart det är att sätta tänderna i den mjuka plasten och slita.
"- Djävra kattskrälle" muttrade ja till henne, men hon tittade bara lite förebrående på mig och såg förnärmad ut för att jag störde. Tur att jag har många bitar...

Förutom Biltema så passade jag på att stanna till på hemvägen hos Lotta på Torgstenen. Hon har sin lilla butik hemma hos sig i Satserups gamla tågstation, strax innanför Ekerödsrasten utmed väg 22.

Jag hade ringt och pratat med Lotta för att kolla om hon var hemma, och vilken tur jag hade för det var just en sån dag. Så när jag kom till henne, lite trött och stel efter bilkörningen, då var det som att komma in i en vänlig, varm oas av garn och färger och härligt stickprat.

Lotta var så snäll och bjöd mig på en välbehövlig kopp te och jag fick sitta och mysa i hennes goa härliga gamla väntrum som nu är fullt med vackra garner, och där prata en liten stund och känna på alla hennes fina garner. Lotta säljer ju bland annat några av mina absoluta favoritergarner, Altesano Hummingbird, ett helt fantastiskt mjukt och underbart vackert alpackagarn som nu finns både i en lite tunnare variant (Hummingbird 4-ply) och i en lite tjockare (Hummingbird DK).

Sedan när jag gick runt och "luktade på blommorna" ( dvs garnerna) och klappade, smekte och njöt, så fick jag även upp ögonen för Manos vackra Silkblend som jag bara absolut måste köpa så småningom och sticka nåt utav, för vilka fantastiska färger och nyanser och vilken glans detta garnet hade... Jag var helt salig... ;-P
Ett absolut måste garn så småningom, men just nu har jag ju min Daybreak så jag får försöka "hia mig lite"... (Får se hur länge jag lyckas...)    ;-)

Tack snälla Lotta för en underbar fikastund och andhämtningspaus på vägen hem till Linneryd från Sjöbo. Det behövde jag verkligen för när jag kom hem så såg jag att jag kört över 45 mil på blöta, blåsiga och snöiga vägar med den lätta och något trötta lilla Caddyn och släp...

De löser sig tillslut...

Åh, Käre tid, Äntligen fungerar vår lagård igen...
Lyckan är stor, och Guben och jag är dötrötta både kroppsligt och mentalt.

Utgödslingen stod stilla i 10 dagar och tillslut, innan vi fick igång tryckaren som transporterar skiten ut till gödselbrunnen, så fick vi gödsla ut med traktor och skopa i skrapgångarna. Man får det dock aldrig riktigt rent då, bara mycket bättre i ett sånt här läge. Men i lördags när vi höll på och försöka få igång skraporna i gångarna, så helt plötsligt märkte vi att dyngan började matas ut lite lite, och helt plötsligt släppte det helt...

Vilken Salighet....!! Så efter ytterligare många timmars arbete, Hasse med spett och spade och jag som frusen assistent vid styrknapparna mm, så fick vi det rent och fint igen hos kossorna.

Sedan har vi under veckan som har gått även jobbat med "Mycket-Stora-Problem-nr-2"  -  Vattnet till korna...

Vid köldknäppen på morgonen förra söndan (31 jan) så frös vattnet som kommer igenom golvet in till "mjölkrummet" (gamla namn sitter gärna kvar). Detta var lätt och snabbt att tina upp men det gjorde att vårt cirkulerande vattensystem (som även värmer upp vattnet så det inte ska frysa ute till korna i lagårn) det fick ingen påfyllning när korna drack utan då stannade allt och frös grundligt ihop ute i ledningarna i hela lagårn.

Sen dess har vi vattnat korna med trädgårdsslang i baljor på foderbordet. Och när man ändrar på saker och ting för en ko, då märker man att dom inte riktigt tänker som oss människor... Dumhuven har väl bara varit ett av alla de många förnamn som våra "Damer" fått under dessa dagar. Ibland ska de inte dricka, ibland står de bara och tittar nyfiket och är i vägen, och ibland när nån ko vill dricka då kan andra komma och ska bråka, de välter ut och fjantar med baljor och spannar... Foderbordet är nu på vissa ställen rena isgatan, glashalt och jättesvårt att gå på utan att halka, Urk...

Så under denna veckan har jag jagade efter lägsta pris samt kört och hämtat nya "reservdelar" dvs 160 meter nyvattenslang, isolering och nya kopplingar. Sen jobbade vi med att slita bort de gamla och sätta dit de nya slangarna som vi sen isolerade. Ett styvt jobb i dubbel bemärkelse eftersom denna svarta vattenslang ungefär är "lika styv som en sommarpinne" nu i minusgrader.

Men till slut på lördagkvällen kunde vi även sätta på och få ut vattnet till vattenkopparna till korna, en riktig "Höjdare" för oss...
Ett riktigt "Halleluja Moment" infann sig, både vattnet och utgödslingen fungerade...

Trötta och lyckliga skulle vi fira... Guben gick ut en stund i "grisakojan" en liten stund, hans sätt att meditera och vila tankarna. Och ibland så får han även ett vildsvin med sig hem. Och jag körde iväg till Lessebo och hämtade pizza till kvällsmat. För trött som jag var så ville jag ändå att vi skulle ha lite extra gott till kvällen...

Så slutade kvällen med att Hasse sköt ett vilsvin, och pizzorna var underbara....

Funderar nästan på att skicka upp en bön om att det ska bli lite mindre problem nu...